| Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd för hållande av hund och katt. Gäller fr o m 2008-05-01 |
Här kan du läsa
om de
nya reglerna, 15 sidor, i PDF-format, Hälsningar Erna |
|
Jordbruksverkets utökade krav för katthållning Nedan följer utdrag från Jordbruksverkets hemsida om den nya lagen för kattuppfödare. Jag har tagit bort övriga djurslag, där texten inte inverkar på texten om katter. Vill du läsa om lagen i sin helhet, gå in på www.jordbruksverket.se OBS! lagen gäller från 1 januari 2005 för katter. En besöksavgift kommer att tas ut av kattuppfödaren i samband med inspektionen för ev godkännande. Priset kan variera i olika kommuner, men ca 1000:- för ett kortare besök, eller ca 650:- per timme (enligt uppgift i dag) för ett större katteri som tar längre tid, kan man förvänta sig. Du kan också
läsa om olika synpunkter, på ett diskussionsforum: Klösplanket,
om detta ämne. Erna Dahlhjelm/031113 |
| Utökade krav på tillstånd för viss djurhållning |
| För att möjliggöra en smidig övergång till det nya regelverket
ger Jordbruksverket undantag för vissa verksamheter så att ökningen av tillståndspliktiga
verksamheter sker stegvis.
Under 2005 minskar antalet undantag. I framtiden kan alltså verksamheter som nu undantas komma att omfattas av tillståndskravet. Tillstånd söker man hos kommunen. |
| Avel |
| Enligt 2 § Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:111)
får djur som nedärver missbildning eller andra egenskaper, som medför lidande
för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, inte
användas i avel. Ett djur får inte heller användas i avel om det nedärver
disposition för hög frekvens allvarliga sjukdomsfall eller förlossningssvårigheter
eller om det saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.
Denna bestämmelse har tillkommit för att följa de rekommendationer som Europarådets konvention om djurskydd för sällskapsdjur antagit. Enligt denna konvention ska hänsyn tas till anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga egenskaper som kan äventyra antingen avkommans eller moderns hälsa och välbefinnande. Avsikten med paragrafen är bland annat att ge stöd för de bekämpningsprogram mot ärftliga defekter som i dag genomförs inom många rasklubbar. |
| Förvaring |
| I Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:111)
finns bestämmelser om hur hundar och katter får hållas. Dessa bestämmelser
gäller både för privatpersoner och för den som håller hundar och katter
i större omfattning. Föreskrifterna anger minimimått för t.ex. rastgårdar
och hund- och kattboxar (se tabellerna sist i föreskrifterna). Hundrastgårdens
utformning är reglerad, t.ex. ska det finnas en liggplats som är upphöjd
från marken samt en koja som skyddar mot väder och vind, såvida det inte
finns inomhusutrymme i anslutning till rastgården. Rastgårdar för katter
ska dessutom vara utrustade med klätter- och klösanordningar.
Hundar och katter bör endast tillfälligt förvaras i bur och då inte längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till avsikten med åtgärden. Tillfällig burförvaring kan accepteras i vissa situationer. Med tillfällig menas enstaka och kortvariga tillfällen, som inte är regelbundet eller ofta återkommande. Att varje dag en kortare period förvara en hund eller en katt i bur kan således inte betraktas som tillfälligt. Som en huvudregel bör heller inte den tillfälliga burförvaringen vara längre än ca en timme. Permanent förvaring av hundar eller katter i bur är absolut inte förenligt med djurskyddslagen. |
| Hund- och Katthållning |
| Sammanfattning Bestämmelser om hund- och katthållning finns i djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539) och Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:111) om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar samt om förvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter. Dessutom har Jordbruksverket utfärdat allmänna råd i anslutning till dessa (SJVFS 1999:3). Allmänna råd är regler som anvisar hur man lämpligen kan förfara i vissa situationer. Man lämnar möjlighet för den enskilde att välja en annan väg om resultatet blir likvärdigt. Författningarna innehåller bl.a. bestämmelser om:
|
| Katt |
| Verksamheter som innebär hållande, uppfödning, försäljning, upplåtande,
förvaring och utfodring av katter har tidigare inte behövt tillstånd. Bestämmelser
om undantag från de nya tillståndskraven finns i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2003:69) om undantag från kravet på tillstånd enligt
16 § djurskyddslagen (1988:534). Dessa träder i kraft samtidigt som ändringen
i djurskyddslagen, dvs. den 1 december 2003.
Från och med den 1 januari 2005 kommer tillståndskravet för verksamheter med katter att vara detsamma som för hundar. De som håller 10 katter eller fler, som är äldre än 12 månader, ska ha tillstånd liksom de som tar 3 eller fler kullar per år. När det gäller försäljning av katter från egen uppfödning har verket valt att koppla detta till gränsen för tillstånd att föda upp. För försäljning av katter som någon annan fött upp krävs tillstånd från den tredje katten, dvs. man får sälja två katter per år utan tillstånd. Kattpensionat och liknande verksamheter kommer att efter den 1 januari 2005 behöva tillstånd från kommunen om de förvarar och utfodrar 4 eller fler katter.
|
| Översikt över verksamheter som kan komma att behöva tillstånd från kommunen | ||
| Fr.o.m. 1 dec 2003 |
Fr.o.m. 1 jan 2005
|
|
| Katt | ||
| - hållande | X | |
| - föder upp | X | |
| - upplåter | X | |
| - säljer | X | |
| - förvaring och utfodring | X | |
| Tillstånd till verksamhet | ||
| Från och med den 1 december 2003 utökas 16 §
djurskyddslagen (1988:534). Då ska den som yrkesmässigt eller i större omfattning
håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller tar emot sällskapsdjur
för förvaring och utfodring, ha tillstånd från kommunen. När kommunen prövar
tillståndet kontrolleras både att den som söker tillstånd kan anses lämplig
och att anläggningarna där verksamheten ska bedrivas är lämpliga.
I samband med lagändringen har Jordbruksverket fått möjlighet att meddela undantag från tillståndskravet. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:69) om undantag från kravet på tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen (1988:534) träder i kraft samtidigt som ändringen i djurskyddslagen, dvs. den 1 december 2003. Ansökan om tillstånd görs till kommunen. Vad ansökan ska innehålla står i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:111) om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar samt om förvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter. |
||
| Mer information om tillståndskrav |
| Tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen ska sökas hos kommunen. Vid tillståndsprövningen ska kommunen ta särskild hänsyn till att den sökande kan anses lämplig att bedriva verksamheten och att de anläggningar i vilka verksamheten ska bedrivas är lämpliga från djurskyddssynpunkt. Ett tillstånd kan dessutom lämpligen tidsbegränsas och även andra villkor, t.ex. omfattningen av verksamheten kan finnas med. |
|
Bestämmelserna om tillstånd till viss hundverksamhet har tidigare funnits i 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:111) om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar samt om förvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter. Denna paragraf är numera borta och bestämmelserna om vem ska ha tillstånd finns istället i SJVFS 2003:69. Från och med den 1 december 2003 kommer de som föder upp hundar att behöva tillstånd om de tar 3 eller fler kullar per år. Observera att det numera är antalet kullar som räknas och inte antalet avelstikar. Eftersom tillstånd för uppfödning bestäms av antalet kullar ingår även kullar som uppfödaren tar på fodertikar. Definition av fodervärd och fodertikar är när en person (fodervärd) håller en hund (fodertik) som någon annan äger eller har avelsrätten på. När det gäller försäljning av hundar från egen uppfödning har verket valt att koppla detta till gränsen för tillstånd att föda upp. För försäljning av hundar som någon annan fött upp krävs tillstånd från den tredje hunden, dvs. man får sälja två hundar per år utan tillstånd. Gränsen för förvaring och utfodring av hundar är densamma som tidigare, dvs. den som mot ersättning, samtidigt och regelbundet tar emot 4 hundar eller fler ska ha tillstånd. Verksamheter som ägnar sig åt förvaring och utfodring kan vara t.ex. hunddagis, hundpensionat och även rastning av hundar. Upplåtande av hundar yrkesmässigt eller i större omfattning ska alltid kräva tillstånd. Verksamheter som omfattas är till exempel uthyrning av draghundar till turkörning eller uthyrning av vakthundar. När ägaren/föraren har kontroll över djuren hela tiden rör det sig dock inte om upplåtelse av djur utan tillhandahållande av tjänster. När det gäller draghundar innebär det att så snart det är turister som kör spannet räknas det som upplåtelse även om föraren/ägaren samtidigt kör ett annat spann, medan turer där bara hundföraren kör anses vara tillhandahållande av tjänst. De nya föreskrifterna innebär också nya regler för hållande av hund. Efter den 1 januari 2005 behöver alla som håller 10 eller fler hundar som är äldre än 12 månader tillstånd från kommunen. Verksamheter som innebär hållande, uppfödning, försäljning, upplåtande, förvaring och utfodring av katter har tidigare inte behövt tillstånd. Från och med den 1 januari 2005 kommer tillståndskravet för verksamheter med katter att vara detsamma som för hundar. De som håller 10 katter eller fler, som är äldre än 12 månader, ska ha tillstånd liksom de som tar 3 eller fler kullar per år. Gränsen för försäljning är också densamma som för hund. Kattpensionat och liknande verksamheter kommer att efter den 1 januari 2005 behöva tillstånd från kommun om de förvara och utfodra 4 eller fler katter. ############################################################################ Läs också om Nya regler för Transport
av katter.
|